Sune börjar bli en riktigt modig herre. Han nosar på våra fingrar samt känner på dem med sina tassar Han har ofta klorna ute men han är mer försiktig med dem nu än i början så det gör inte lika ont längre. Han och Bertil håller till under soffan på övervåningen sedan vi hade veterinären hemma för rakning av Bertil eftersom han var tovig och det gjorde ont. Båda har i och med detta backat men är nu på gång igen. På dagarna så ligger Sune ofta på en fäll i soffan och bryr sig inte så mycket när vi kommer upp. Bertil är framme mer och mer men det kommer nog ta ett tag innan han litar på oss igen så att vi får klappa honom. Fördelen med att de är på övervåningen är att de ser mer hur de andra fyra busar samt när vi kelar med Mumrik och Mimena. Vi hör på nätterna att de då går ner i källaren och leker med leksaker där så de är aktiva. Det får helt enkelt ta den tid det tar.

På kvällen så hittade matte Sune i klösträdet – dock på nedersta avsatsen men ändå 🙂 Han har väl sett hur de andra fyra busar där eller ligger och sover och blev kanske nyfiken.

Vi har upptäckt att Bertil  har fått tovor i pälsen och det märks framför allt när man klappar honom då han rycker till i och med att det stramar i skinnet och gör ont. Tid beställes hos veterinären och buren hämtas in från förrådet.  Ganska så omgående så insåg vi att vi inte skulle få in Bertil i buren utan han blev stressad. Både Bertil och Sune sprang ut ur rummet och Sune tog sin flykt upp på övervåningen och under soffan medan Bertil sprang in i tvättstugan under skåpet. Matte ringer veterinären och avbokar tiden samt kollar om hembesök görs. Får till svar att de gör det men att det kostar extra men det är inget hinder. Bertil behöver få bort tovorna så att det inte blir sår och infekterat samt att han inte ska ha ont. Veterinären kommer samma dag och lyckas fånga in Bertil i håven och kan då ge honom lugnande medel och därefter raka honom. Det blev en hel del som rakades och vi passade på att kolla igenom honom så han inte hade några sår eller annat konstigt. Omdömet var att han såg fin ut samt att han var ett kraftpaket. Efter att Bertil vaknat till så gick även han upp på övervåningen och la sig under soffan. Där har de nu legat i drygt två veckor men framsteg görs. Det är mest Sune som gör framsteg just nu. Han leker hej vilt under soffan med garnråttor samt att han leker med en råtta vi har på pinne. Han har även börjat ta på våra fingrar med sina tassar. I början var det mycket klor och kraft så det gjorde ont. De sista dagarna så har han varit mer försiktig + att han nosat på fingrarna. Han ligger även mycket på en filt i soffan och här har vi ingen filt han kan gömma sig under. Vi ser att han trivs bra och njuter när solen är framme och värmer på eftermiddagen. Han ligger kvar även när vi kommer in i rummet. Bertil har börjat komma fram även när vi är hemma men är mest ute och tassar på nätterna. Vi är övertygade om att han så småningom kommer att låta oss klappa honom igen. Det var en traumatisk händelse han var med om men han ser inte på oss med skräckslagen blick i alla fall utan är tillbaks till sitt blinkande och flörtande. Tänk om de kunde förstå att man inte gör saker för att skada dem utan för att de inte ska behöva ha ont.

Det positiva med att de är under soffan är att de är mer med oss människor och de andra kissarna. Vi ser hur de under soffan följer med  blicken när vi busar eller kelar med de andra.

Idag “ertappade” jag Sune med att leka med en garnråtta:) Jag satt i rummet bredvid deras och hörde hur det verkade busas inne hos herrarna så jag smög dit för att kolla vad som hände. Det var då jag såg att Sune också leker, vilket är väldigt roligt. Tidigare så har vi sett att Bertil gärna leker med sin svans samt med några tygbollar. Bertil vill för övrigt även leka med Baltsars svans men Baltsar är inte så glad i detta utan går då därifrån:)

Jag har fått klappa Bertil varje dag sedan i fredags och det är glädjande. Igår fick jag även klappa honom lite försiktigt även när han låg utanför filten. Först var han lite avvaktande när jag närmade mig honom med handen. Sedan duttade han lite med sin tass (utan klor) på mina fingrar och la sig sen ner. Jag närmade mig honom och nuddade honom lite på halsen och fick sen stryka lite försiktigt där. Det tyckte han inte var så otäckt. Under denna tid så låg Sune under filten och tittade med stora ögon på vad som föregick – att Bertil låter matte röra honom:)