Hagagänget har flyttat från Haga och bor numera ute på landet. Flytten gick förhållandevis bra. Det tog cirka 2,5 timmar att få in alla i burar och vi fick ta hjälp av en expert från Gotlands Katthem för att slutligen få in Melker. I bilen ut så började någon jama vilket fick till följd att det blev en sångkör med 7 jamande katter. Detta i kombination med en markant doft av avföring, Bertil och Sune hade bajsat i burarna, gjorde resan till en intressant upplevelse.

Efter att de blivit utsläppta ur burarna så började upptäcktsfärden. Melker och Baltsar gick direkt och gömde sig under sängen som är deras trygghetszon sedan tidigare. Sune och Bertil tassade omkring lite och gick sedan och lade sig under soffan. Tror att Bertil skämdes lite för att han bajsat i buren för han låg och tryckte under soffan och såg moloken ut.

Mumrik och Astrid brydde sig inte nämnvärt över den nya omgivningen. Mimena däremot konverterade i sedvanlig ordning till orm och gick och morrade och fräste men det är hennes sätt att hantera det okända.

Det tog kanske 2-3 dagar innan alla var framme och livet återgick till det normala med bus och upptåg.

Trappan till övervåningen är populär. Den används som utkiksplats, sovplats, busplats och klösbräda. Det sistnämnda försöker vi stävja men det är inte alltid det funkar.

Någon utegård har ännu inte hunnit byggas så det står högt upp på priolistan.

Alla är nu på sitt vanliga sätt. Vi får mer och mer klappa Sune, Bertil, Melker och Baltsar. I och med att alla börjar om från noll avseende miljö och omgivning så har det fått en positiv effekt på våra “skyggisar”.

[Show slideshow]

Nu var det länge sedan det skrevs något om pälsbollarna så nu är det dags. Mumrik och Mimena är nu inne på sitt 7:e år som hagakatter. De blir mer och mer keliga för varje dag. Mumrik brukar få följa med husse ut i garaget och han slår nästan knut på sig själv där han trippar omkring och låter så som bara Mumrik kan göra.  Mimena är pratig. Svarar på tilltal med små ljud, skall ha uppmärksamhet. Att stänga toalettdörren är helt bannlyst. Hon skall in, sitta i knät en stund och sedan till handfatet för att dricka vatten. Vatten kan man dessutom bara dricka från högersidan har jag noterat, hon måste vända sig om först annars blir det fel.
Baltsar och Melker har nu varit hagakatter i 3 år – tiden går fort. Baltsar får matte klappa i princip varje dag medans Melker har sina dagar. Oftast är det bra dagar och då får husse klappa honom väldigt försiktigt. När husse har siesta med filt så kommer han och lägger sig bredvid och ibland på filten men det är bara om Mumrik redan ligger där.
Sune och Bertil blev hagakatter i oktober 2014 så det är snart 2,5 år sedan. Bertil får vi  mysa med, buffla panna, sniffa päls och pussa på honom. Sune – den skyggaste av de skygga – får husse nu buffla panna, sniffa päls och pussa på, inte alltid men oftast. Sune brukar ligga på en köksstol under bordet och han bryr sig inte över verksamheten i  köket. Stora framsteg alltså med våra “skyggisar”.
Astrid, det lilla charmtrollet, har varit hagakatt i drygt ett år. Hon är numera inte så liten utan har lagt på sig rejält vilket är märkligt med tanke på hur mycket hon springer. Ett mystroll är hon i vilket fall. Skall gärna ligga på husses axlar när jag sitter vid datorn.