Hon är ”döpt” till Mimena men har, liksom sin bror, ett antal andra ”namn” beroende på vad som pågår. Ett av dem är ”Klampa”. På väg in i sovrummet – hon klampar när hon går, klamp, klamp klamp samtidigt som vi skruckar (kock-kock, kock-kock). Här brukar husse komma upp en medvetandesgrad från sömn till något närmare vaken, vis om vad som komma skall. Nåväl, vi hoppar upp på nattduksbordet, husse sträcker ut en hand och klappar lite förstrött men sjunker snart ner i dvala igen. Här finns nu tre varianter på fortsättning. Ett slag med tassen i huvudet på husse, ett bett i näsan eller att komma över och lägga sig på bröstet. De två första gör att man vaknar medans det tredje alternativet innebär en stunds mys ända tills fröken Mimena upptäcker sin hunger och nafsar/biter antingen i hakan eller i näsan – man vaknar!