Det händer en massa saker på dagarna och kvällarna. Det är härligt att se att de går så bra ihop med “ordinarie” besättning. Mumrik är fortfarande den stora idolen men de börjar bli lika förtjusta i Mimena – det är på hennes villkor som de får socialisera sig med henne. Melker och Mimena sover stundtals tillsammans. Den första blomkrukan (tror det är första) har nu pulvriserats i klinkergolvet. Det var i onsdags när husse kom hem från jobbet som en kruka åkt ned på köksgolvet. Fast skall man döma av samtliga fyras ansiktsuttryck så var ingen av dem inblandad i själva händelsen – märkligt. Melker, som var blygheten själv, vet jag inte vad jag skall säga om – i fredags kväll när vi åt middag kom han springandes och kvittrande på sitt speciella sätt, hoppar upp på bordet, passerar köksfönstret och går sedan fram och stoppar huvudet i lasagnen. Detta trots att vi satt och åt – sedan var han lika snabbt därifrån. De har börjat intressera sig för vad som finns på andra sidan dörrarna. Vår altan är som en stor kattbur där Mumrik och Mimena får vara. Nu har småttingarna börjat sitta och titta på dem när de är där ute, undrandes vad som är på gång och varför får inte vi följa med. Likaså när man öppnar ytterdörren – då kan de komma springandes för att försöka kika ut. Det är inte så att de försöker smita utan är nog bara nyfikna på vad som finns där. Bilden nedan är från i morse – delar av Baltsar är ju i fönstret så per definition, enligt kattlagen, är han i fönstret för på bordet får man ju inte vara