Idag satt jag på sängkanten och klappade Mumrik som låg i fönstret. Baltsar kommer in i sovrummet och jag ser att han är jättekelig. Han hoppar upp jämte mig i sängen och jag provar att klappa honom (har ju bara gått när han är på golvet). Oj vad det gick bra 🙂 Han började spinna och var hur gosig som helst.
Senare på eftermiddagen så låg han i sängen och jag la mig lite försiktigt en bit ifrån honom och fick klappa honom i sängen igen 🙂 Han är en riktig myskisse och släpper han alla spärrar så blir han hur gosig som helst.
Plötsligt händer det – Sune, vår absolut skyggaste katt, slickade i sig grädde från mitt finger 🙂 Tänk att gammelfarbrorn på ca 12 år tyckte det var lite gott. Vi vet ju inte ifall han fått smaka på grädde tidigare när han bodde ute. Vi har försökt ge honom och Bertil men Sune har inte velat ha innan men idag vågade han sig fram. Bertil slickar i sig men han får vi ju även klappa och borsta varje dag. Fantastiskt att man kan få göra det med en kisse som bott ute i 9 av sina ca 12 år (vi vet ju inte exakt hur gamla de är).
Sune och Bertil ligger gärna i soffan i vardagsrummet men när vi ska sätta oss och se på tv så har de tidigare hoppat ner och gått och lagt sig under soffan. Ikväll så låg de kvar och gjorde inte en ansats till att gå iväg utan tittade lite på mig när jag satte mig i andra hörnet av soffan. De beslutade sig för att det är nog inte farligt utan la sig tillrätta igen i soffan 🙂 Där låg de medan matte såg på tv. Bertil gick dock ner när ytterdörren öppnades men Sune, den som är skyggast, låg kvar. Ett stort steg för dessa farbröder.
Bertil får vi nu mysa med varje dag och man verkligen ser hur han njuter av att bli klappad och då gärna under hakan. Sune är lite mer försiktig när det gäller närkontakt. Matte har hittills inte fått försöka närma sig utan då har han ryggat bakåt och fräst. Nu har han nosat lite finger och ser lite nyfiket på handen när jag försiktigt närmar mig honom. Det är dock på avstånd så att Sune själv ska närma sig så att det blir på hans villkor. Är så skönt att inte se någon rädsla i ögonen längre utan mer nyfikenhet.
De har varit hos oss i snart ett år och jag hade inga förhoppningar om att få kunna klappa dessa herrar utan de skulle bara få bo sina sista år inomhus. Att se dessa små, små steg som de tar är jättehärligt att se.
Lite nya bilder på några av katterna 🙂 Sune är den som ligger i soffan i princip hela dagarna och även när vi är hemma. Men på kvällen när vi själva ska sitta i soffan så går han och lägger sig under soffan. Bertil tror vi är framme på dagarna när vi inte är hemma och vi kan hitta honom ibland på mattan när vi är hemma. Annars ligger han ännu mest under soffan. Hoppas han får tillbaka förtroendet för oss snart. Vi får klappa honom när han ligger under soffan samt att han kommer fram direkt när vi ställt upp kyckling eller fisk. På nätterna hör vi hur de går ner i källaren och busar 🙂 Baltsar nosar mer och mer finger och jag får klappa honom när han är med Mumrik. Ser riktigt hur han vill gosa men vågar ännu inte ända fram. Han ska dock vara med och gärna i närheten av oss samt att vi nu kan kliva över honom. Melker pendlar mycket. Vissa dagar är han rädd och vissa dagar är han nyfiken och vi får röra honom. Baltsar har fått ett nytt smeknamn – Bjäbbo. Detta då han “bjäbbar” när han är ute på altanen och vi öppnar dörren för att kolla om någon ska in. Han tittar på en med sina stora ögon och låter lite som bjäbjä – ungefär som att “jag ska inte gå in utan vara kvar ute”.
Bilderna: Melker som vill ha Mumrikgos, Bertil samt Bertil njuter av solen.
Sune börjar bli en riktigt modig herre. Han nosar på våra fingrar samt känner på dem med sina tassar Han har ofta klorna ute men han är mer försiktig med dem nu än i början så det gör inte lika ont längre. Han och Bertil håller till under soffan på övervåningen sedan vi hade veterinären hemma för rakning av Bertil eftersom han var tovig och det gjorde ont. Båda har i och med detta backat men är nu på gång igen. På dagarna så ligger Sune ofta på en fäll i soffan och bryr sig inte så mycket när vi kommer upp. Bertil är framme mer och mer men det kommer nog ta ett tag innan han litar på oss igen så att vi får klappa honom. Fördelen med att de är på övervåningen är att de ser mer hur de andra fyra busar samt när vi kelar med Mumrik och Mimena. Vi hör på nätterna att de då går ner i källaren och leker med leksaker där så de är aktiva. Det får helt enkelt ta den tid det tar.
På kvällen så hittade matte Sune i klösträdet – dock på nedersta avsatsen men ändå 🙂 Han har väl sett hur de andra fyra busar där eller ligger och sover och blev kanske nyfiken.
Idag “ertappade” jag Sune med att leka med en garnråtta:) Jag satt i rummet bredvid deras och hörde hur det verkade busas inne hos herrarna så jag smög dit för att kolla vad som hände. Det var då jag såg att Sune också leker, vilket är väldigt roligt. Tidigare så har vi sett att Bertil gärna leker med sin svans samt med några tygbollar. Bertil vill för övrigt även leka med Baltsars svans men Baltsar är inte så glad i detta utan går då därifrån:)
Jag har fått klappa Bertil varje dag sedan i fredags och det är glädjande. Igår fick jag även klappa honom lite försiktigt även när han låg utanför filten. Först var han lite avvaktande när jag närmade mig honom med handen. Sedan duttade han lite med sin tass (utan klor) på mina fingrar och la sig sen ner. Jag närmade mig honom och nuddade honom lite på halsen och fick sen stryka lite försiktigt där. Det tyckte han inte var så otäckt. Under denna tid så låg Sune under filten och tittade med stora ögon på vad som föregick – att Bertil låter matte röra honom:)
Ikväll har det varit stor lycka. Jag och Bertil har haft två riktiga mysstunder Har fått klappa honom tidigare men på senare tid har han ryggat undan. Ikväll så gjorde han inte det utan jag fick först klia haka och sen klappa rygg och detta i ca 5 min. Under tiden så blinkade han samt ibland så låg han med slutna ögon. Andra gången var det likadant Hoppas bara det fortsätter så här. Det är sån glädje när framsteg som detta görs.
Sune och Bertil fotograferade med mattes mobil
Sidan om katterna på Haga