I måndags blev vi stödhem till en kattunge från katthemmet som vi döpte till Astrid, detta för att hon kom just till katthemmet på Astrid-dagen. I sedvanlig ordning så konverterade Mimena till orm och fräste åt Astrid men det var likadant åt andra hållet. Alla grabbarna undrade vad det var som husse och matte har släpat hem. Vid läggdags kom den unga damen upphoppandes i sängen. Hon var där hela natten, dock inte på samma ställe utan det skulle vandras runt mellan husse och matte. Ena gången på täcket andra gången under, hela tiden vilt spinnandes.

Tisdagen var husse hemma för att “skola in” henne bland de andra. Tycker överlag att det gått riktigt bra. Mumrik och Astrid har nu börjat sniffa lite försiktigt på varandra, Mimena morrar och väser. Baltsar och Melker har en försiktig, skräckblandad attityd gentemot Astrid. Bertil skulle fram och nosa medans hon lekte med bollsnurran, det bekymrade inte unga damen mer än att det lektes, frästes, lektes, frästes. Bertil blev förnärmad och gick tillbaka till soffan. Sune har vi inte sett närma sig. Samtliga brukar sitta och titta på henne när hon leker uppe i vardagsrummet – riktigt roligt att se.